Gott Nytt 2011!!

Gott Nytt År alla vänner!!

Idag firar jag inte bara in det nya året, utan jag firar även mina 10 första år som mamma =)
Vår nyårsafton har därför startat med traditionsenlig födelsedagsbrunch!


2010 blev ett år att minnas, eller kanske inte minnas, för mig.

Januari, februari och halva mars var ett stressinferno utan dess like.
Som tur var förstod jag det aldrig då.

I mitten av mars brakade allt ihop och jag minns knappt någonting av mars, april & maj.

I juni gick barnen hem på sommarlov och det kändes nästan normalt att vara hemma,
som att ha semester som alla andra.

I juli började jag att jobba lite smått igen och det var en obeskrivligt befriande och lycklig känsla.

Augusti, september gästspelade jag på jobbet varvat med att jag tog hand om mig själv.

I Oktober började jag studera på Axelsons vilket har varit helt galet roligt och utvecklande!

I november kände jag tydligt hur all stress runnit av mig. Äntligen!
En tripp till Västindien gjorde inte oktober sämre...

December har som vanligt varit min favoritmånad, jag älskar julmys & saffransdoft!


Nu väntar jag med spänning in 2011 som jag tror kommer att bli ett riktigt guldår!


Jag önskar er alla ett Gott Nytt År! Må 2011 bli fantastiskt!!

Kramar från Helena

Min alldeles egen lilla låda!

Idag är en stor dag!

Idag har jag fått registreringsbevis för mitt alldeles eget lilla företag.
Stort.

Men också en hel del att tänka på.

Till exempel har jag varit på ett litet möte på banken idag och diskuterat upplägg för utgifter och eventuella intäkter...

... och så har jag surfat runt på olika bokföringsprogram...

... letat på Adlibris efter bra böcker om hur man sköter ett litet företag....

... köpt en egen domän för blivande hemsida....

... funderat på en logga...

Och en hel del andra funderingar och efterforskningar!

Efterssom jag inte är färdig hudvårdsterapeut ännu på ganska länge så kommer det ju inte bli någon jätteomsättning i mitt lilla bolag... Men jag har ju tänkt att ta elevpris för mina behandlingar fr o m nyår och någonstans måste jag ju redovisa pengarna. Dessutom är det en hel del inköp i form av produkter, material etc som jag måste betala någonstans ifrån. Vissa av mina framtida leverantörer kräver dessutom att man har en företag för att få handla hos dem.

Så nu är mitt företagsnamn registrerat och det här ska bli jättespännande!

Namnet på mitt lilla företag är inte helt oväntat:


Helenas Hud & Hälsa


Känns helt ok...!

God Jul!

Åh vad jag älskar julen!!

Överhuvudtaget gillar jag när det är ok att vara inne och kura ihop sig i soffan med en mysig tidning!

Idag är det dock julfix som gäller. Jag och barnen gör lussekatter, julgodis, pepparkakor, matjesilltårtor, gubbröra, Jansons och en massa annat smått & gott! Vi firar alltid julen ihop med min släkt och alla har med sig olika bidrag till julbordet.

Dan före dopparedan har vi en egen tradition här hemma och det är att dricka portvin och äta goda ostar.
Vissa år gör vi det stående vid köksbänken samtidigt som vi fixar och donar med julmaten, men i år hoppas jag att vi kan sitta ner och njuta av en mysig och förväntansfull kväll!

God Jul till er alla!!

OK-stämpel

Oj oj oj vilken vecka....

Här har inte uppdaterats på länge och det beror helt enkelt på att jag somnade ungefär samtidigt som jag klev in genom dörren förra veckan. Så jobbigt var det men oj så kul!!

Tisdag - torsdag hade vi för första gången betalande kunder på skolan.
Det var riktigt nervöst första behandlingen, det tror jag nog att vi alla tyckte men sen kändes det superbra!

Det är roligt att se vilka som kommer till Axelsons elevbehandlingar. Det är verkligen alla typer av människor. Och förvånansvärt många män. Men mest kvinnor och gärna gravida sådana! Den yngsta kunden var en liten grabb på 9 år. Det är nog inte så jättevanligt dock!

En av mina kunder var en jättesöt äldre dam helt utan haka och hals. Lite klurigt när flera av våra moment är just massage och rengöring av dessa områden. Men allt går att lösa med lite fantasi.

75% av kunderna sov som små grisar under i stort sett hela behandlingen och de flesta snarkade dessutom ganska ljudligt! Lustigt nog inte männen. Men de var kanske livrädda =).

En ung tjej som jag behandlade snarkade intensivt i 70 minuter.
När behandlingen var klar trodde hon att hon somnat till lite lätt och undrade om jag hade märkt det...
Men det hade jag ju inte förstås ;-)

Nu är vi alla i klassen godkända för att genomföra och ta betalt för elevbehandlingar hemma eller på salong. Det känns jättebra! Så fr o m januari kommer jag att öppna min lilla tidbok och jag hoppas att jag får skriva in någon modig person som vill njuta av en 75 minuters avkopplande och välgörande ansiktsbehandling till ett riktigt vrakpris ;-) !

Nu har jag jullov ända till den 17 januari!! Då börjar min kurs i basmedicin.
Därmed är det nog slut på fikandet och dags att dyka in i studielitteraturen ordentligt.
Spännande!!

Dagens lilla tips blir ett thé som hjälper mot hosta, och som är riktigt gott!
Kanske något som behövs i dessa baskelusktider.

Hostdämpande Timjanthé

Använd torkad timjan istället för théblad
Pressa ner en halv citron
Lägg i en sked honung

Voilá - ännu ett nyttigt och friskt thé

Imorgon gäller det!

Tänkte döpa rubriken till "Imorgon smäller det" men det kändes verkligen helt fel i dessa dagar tyvärr.

Men i min värld är det imorgon det gäller!! Skarpt läge!! Upp till bevis!!

Imorgon kommer de..... kunderna......

Scary....

Tisdag onsdag och torsdag kommer vi att göra fyra ansiktsbehandlingar var per dag.
Jag kommer alltså att behandla 12 st främmande människor under drygt en timme var.
Människor jag förmodligen aldrig sett förr och förhoppningsvis aldrig kommer se efter ;-)

För mig som har jobbat med siffror och verksamhetsutveckling tidigare är det ju inte helt piece of cake att greja i någons ansikte och dekolltage men jag tror att det kommer att gå bra, det känns så!
Jag har ju övat en del ska jag erkänna...
Nu ikväll övade jag på dottern och det var nog godkänt för hon ligger fortfarande kvar på bänken och sover!

Nu laddar jag upp inför morgondagen med en stor kopp chaithé, gott och grymt hälsosamt!

Värmande Chaithé

1 msk färsk riven ingefära
1 tsk kardemummakärnor
1 kanelstång
5 kryddnejlikor
5 dl vatten

Låt koka i 10 minuter

Tillsätt 2 dl mjölk och 1 tsk socker

Låt sjuda i 2 minuter

Häll i 2 msk théblad enligt tycke och smak

Låt dra i 5 minuter

Sila av och voilá - världens godaste thé!!


Kram & godnatt!

VAB - panik?

December.

Febersjuka barn.

Tokstress på jobbet.

Panik.

Ringa mormor & morfar....

Jobba

Jobba längre än vanligt efterssom mormor & morfar tar hand om barnen

Dåligt samvete över barnen

Dåligt samvete över jobbet

Dåligt samvete över mormor & morfar



Någon som känner igen sig? =)


Så såg iallafall mina vintrar ut fram tills nu.
Nu är jag hemma med två sjuka barn och passar på att spela spel och julpyssla.
Vad mysigt det är! Ja inte att de är sjuka förstås men att ha gott om tid för att umgås - utan dåligt samvete!

Och med min resa har jag vett nog att uppskatta hur bra jag just nu har det.

Idag fick jag ett brev från chefen. Han har beviljat mitt önskemål om full tjänstledighet fram till 2012.
Härligt!

Men - jag får nog se över min spara-pengar-lista ett varv till... Rätt ordentligt...

Jag är framme!

Nu har det hänt!

Det som jag har väntat på så otroligt länge.
Jag tror faktiskt att jag har väntat på det här sedan våren 1991.
Och det var ju inte häromdagen.

Men bättre sent än aldrig säger man.
Och så är det ju.
Fast jag kan ju lite krasst tycka att 20 år blev en väldigt lång väntan.

Men som tur är har jag inte väntat medvetet så länge.
Sedan den 11 mars för att vara exakt.
I drygt 19 år väntade jag utan att förstå det själv.
Skönt.
Tänk vad jobbigt att stå i kö i 19 år och aldrig känna att man kommer framåt,
utan att snarare hamna längre bak i kön.

Men nu, ja eller faktiskt i november, har det hänt på riktigt.
Det känns fantastiskt.
Kan det verkligen vara sant?

Men det känns verkligt.
Men samtidigt overkligt, för det är en sådan galet ny känsla.
En känsla som jag knappt känner igen.
En känsla som jag knappt vet hur den ska kännas.
Men jag tror att den ska kännas så här.

En känsla av att vara fri från stress.

Äntligen!

Ett dygn i stillhet

Yasuragi Hasseludden.

Say no more.

Det är definitivt ett av mina absoluta favoritställen. Och jag vet.
Jag har varit där nästan lika många gånger som jag varit på gymmet =).

Jag tvivlar på att det finns något mer avslappnande än en klangresa i Dojon.
Att krypa ner under en fleecefilt till klangen från japanska kopparskålar.
Att höra en behaglig röst läsa en saga. Att jag sen aldrig någonsin hört slutet på sagan är ju i sig lite trist.
Jag lyckas alltid försvinna någonstans vid den blå lotusblomman som sagotanten berättar om.

Sen är det Zenmeditationen.
Att få sitta i sin egen lilla värld och bara vara tyst.
Ganska länge dessutom.
Det är också fantastiskt skönt!

Och att få gå ut i -15 graders kyla endast iför baddräkt, och glida ner i de varma utomhuskällorna.

Att sedan kombinera detta med ljuvlig japansk julmiddag runt teppanyakibordet tillsammans med några av sina absolut närmaste väninnor -

det är lycka!

Däppt i däsan

My God vad snuvig jag är!!

Jag minns inte ens när jag var så här brakförkyld sist.

Det är så jobbigt när man inte kan lägga sig ner i sängen utan att det kittlar i halsen
så att det känns som att man ska vomera (för att använda ett inte fullt så äckligt ord som kräkas).

Och när man är så täppt i näsan så att man knappt får luft. Hu. Jag vet inte vad det är för onormalt med mig men jag kan inte andas med munnen, det gör mig halvt eller kanske t o m helt panikslagen.
Har inte funderat så mycket på det förrän jag provade att snorkla för första gången förra året.
Då gick det upp för mig att jag inte bara lider av fiskskräck, utan även "andas-genom-munnen-skräck". Känns snorkling som en bra grej då? Not...

Men efterssom jag inte hade något särskilt för mig den här veckan, förutom hemstudier, så glider jag omkring i min rosa velourdress (nej, min man går inte igång på den) och pimplar i mig hemgjord Chailatte med riven ingefära hela dagarna. Och när jag inte glider omkring ligger jag i soffan och kollar på mysiga filmer.

Förr i tiden, d v s innan den 11 mars, var jag aldrig sjuk. Eller, det är klart att jag var, men jag tog mig aldrig tid att få vara det utan mitt knep var att ta en ipren + två alvedon var femte timme och jobba gärnet och gilla läget!

I mitt nya liv nu, d v s med rosa velourdress utan stress (var det en slump att velourdress och stress rimmar, eller hör velourdress + antistress liksom ihop?) så kan jag faktiskt njuta av att vara hemma och kurera mig. Det är helt ok att ligga i soffan och kolla på film. Mysigt!!  Och jag struntar i att ta febernedsättande tabletter och låter i stället kroppen jobba bort baskeluskerna. Befriande!

Nu lät det här så otroligt präktigt så jag kanske ska tillägga att jag gärna tar mig en rejäl whiskey istället.

Och apropå det ska jag nog ta mig en liten stänkare nu.
På söndag ska jag på Yasuragi SPA med tjejgänget, och då måste jag definitivt vara frisk!!

I fixartagen!

Åh vad det är skönt med urrigt väder!

Då kan man med gott samvete bege sig till det stora varuhuset från Småland... IKEA!
Är det dessutom måndag, och inte vilken måndag som helst, utan måndagen innan löning, så är det praktiskt taget soprent bland hyllorna på IKEA. Mumma!

Idag var jag lite sugen på att införskaffa en likadan rullvagn som vi har på skolan, rullvagnen Grundtal.
En mycket bra vagn med flera brickor och diskbar ovandel att ha produkterna på under behandlingen. Dessutom var det dags att komplettera min vita handdukstrave med en rosa trave!
Och ett gäng glasburkar till mitt dinkelkli, nyponpulver, lavendel etc etc.....

I detta så när som på tomma varuhus stötte jag dock på ett bekant ansikte, nämligen en tjej i klassen som lustigt nog stod och ryckte i samma rullvagn som jag! Men det fanns till oss båda tack och lov ;-)

På Åhléns hittade jag sen två söta rosa (surprise...) adventsstjärnor att hänga i fönstren på salongen.
Samt ett vitt bäck- och bölja påslakanset till täcket som ska värma mina frusna kunder.

Nu har jag tvättat alla handdukar och lakan och lagt där de ska vara.
Jag saknar egentligen bara några fina tavlor att hänga på väggarna, men jag har faktiskt inte hittat några som duger ännu.  Helst av allt vill jag ha ett par tänkvärda och vackra tavlor från Kreativ Insikt, men det får jag nog önska mig i julklapp =)

Här kommer ett litet smakprov på hur det ser ut här hemma just idag:

Fullmatad med nya kunskaper!!

Fredag, lördag och söndag har jag varit stationerad i skolbänken på Axelsons! Yummie!
Jag hade nog inte riktigt trott att jag skulle längta efter att få ägna en hel helg åt att sitta inomhus och studera, men oj vad det är roligt och galet spännande! Dessutom är det en härlig klass full med gulliga tjejer!

Den här helgen har temat varit organlära och diagnostik.
Det är otroligt faschinerade vad kroppen sänder ut för signaler när något inte står helt rätt till i kroppen.

Nästa studieperiod ska vi göra ansiktsbehandlingar på betalande kunder. Scary...
Nu gäller det att öva, öva och återigen öva för att komma ihåg alla moment när det är skarpt läge!
Jag har tre veckor på mig, och de veckorna tänker jag utnyttja så mycket jag kan!

Ikväll har jag varit inne på bodystore.se och beställt schampoon, balsam och duschkrämer från Faith in Nature. Mycket bra ekologisk hår- och hudvård!

Glöm inte att öppna fönstret innan du går till sängs så att du inte andas in gammal koldioxid under natten ;-)

Saknad

Igår tog vi det tunga beslutet att lämna tillbaka Cadie till kenneln.

Min allergi blev värre och värre och efter läkarkonsultation fick jag rådet att inte utsätta mig mer för allergenet då man kan utveckla astma på så sätt, eller/och kraftig hundallergi. Och det vore ju så trist att inte ens kunna träffa vänner med hund.

Tänk vad fort man kan fästa sig vid en liten vovve! Bara en vecka bodde hon hos oss och ändå gjorde det ont i hela kroppen att återlämna henne.

Nu vet jag ju att hon har det väldigt bra hos sin kennel och hos Yvonne som verkligen älskar sina hundar. Och det känns ju bra. Men jag tror att hon trivdes jättebra hos oss och framförallt trivdes vi ju fantastiskt bra med henne! Hon är underbar!

Det var en tung resa till Kårsta igår. Vi packade ihop allt vi köpt till henne i en stor kasse,
det kändes inte bra alls.

När vi åkte ifrån Yvonne klarade jag inte att säga hejdå då Cadie tydligt visade att hon tänkt att åka med oss hem igen. Jag var tvungen att gå därifrån utan att vända mig om och sedan grät jag hela bilresan hem,

Det blev inte bättre när vi kom hem och fick se hennes matskålar och filtar som hon legat på lite här och var.
Då grät jag hysteriskt. Som ett barn.

Men ibland tror jag att det är nyttigt att få ut sina känslor ordentligt.
Jag brukar vara riktigt kass på det. Det var jag inte igår och idag känns det faktiskt lättare.

Men det är en stor besvikelse att det här inte funkade. Jag som drömt om en egen hund sedan barnsben,
och nu äntligen passade det in i mitt liv. Och så blev det inget. En sån brutal besvikelse.
Dessutom blev jag ju förälskad i just henne.

Men inget ont som inte för något gott med sig. Jag sov som en stock utan att ha en hund på fötterna i sängen!

Rinnande ögon av flera anledningar!

I onsdags hämtade vi hem våran lilla fodervärdshund Cadie.
Cadie är en kolsvart Amerikansk Cockerspaniel, 1 år gammal, som kenneln vill behålla som avelstik.

Cadie trivs nog rätt bra här hemma hos oss och vi trivs jättebra med henne. Hon måste vara världens enklaste hund att ha och göra med! Gillar att vara ute på långpromenader liksom jag, men om det regnar går hon helst in på en gång efter uträttade behov. Perfekt!

Det enda lilla trasslet med denna lilla ögonsten är att hon absolut INTE vill sova själv utan endast på mina fötter. Och vi som har sagt att inga hundar är välkomna i sängen...  ;-)

Det som är så otroligt trist är dock att jag tror att jag är allergisk mot henne. Jag gjorde ett grundligt allergitest hos farbror doktorn i oktober som inte visade på någon allergi, men efter att ha haft henne hemma nu i några dagar har jag konstant kli i ögonen. Depp.

Så nu vet vi inte riktigt hur det blir med den här lilla sötnosen. =(

Tillbaka från paradiset!!

Hallå igen! Jag har varit utloggad ett tag. Utloggad från allt verkligt faktiskt!
Jag ber om ursäkt för det, men jag har återigen befunnit mig i paradiset. Paradiset Aruba.

Aruba är en galet underbar ö som "Arubanerna" själva kallar "One Happy Island".
Jag kan inte annat än hålla med. Där är ljuvligt!

Vi upptäckte denna Karibiska pärla i vintras och det gav verkligen mersmak.
Den här gången hade vi dessutom sett allt som man "måste se" så att vi totalt kunde fokusera på avkoppling.
Och det tyckte jag att vi lyckades alldeles förträffligt med!

Ljumma vindar (förvisso ganska kraftiga med tanke på att orkanen Tomas härjade i trakterna), salta bad, vit sand och fruktiga drinkar. Dukade bord, bäddade sängar och trevligt sällskap.
Och framförallt att få vara tillsammans med familjen.

Vad mer kan man begära?

Fulla av ny energi och D-vitaminer har vi nu kommit hem till ett vintrigt Täby. Mysigt!
Nu frossar jag i julmagasin och längtar efter att få sätta den första saffransdegen.
Tantvarning? Förmodligen - men jag bjuder på det!
Jag fullkomligt älskar julen och allt som hör till.
Glöggdoft, lussekatter, adventsstjärnor och hyacinter. Mys!

Njut av höstmörkret! Då är det faktiskt helt ok att ligga under en filt i soffan och bara vara!

Mys-pys-dag!

Idag har det varit en riktigt mysig dag!

Efter den traditionella morgonpromenaden till skolan gick jag hem och mixade ihop en riktigt nyttig smoothie. Havtorn, Goijabär, vinbär, blåbär, hallon, nyponpulver, nässelpulver och vaniljyoghurt. Mums och supernyttigt!! Nyponpulver och nässelpulver har jag hört ska vara extremt nyttigt för varendra liten kvark i kroppen! (Det är ju dock inte så gott men det döljer man bra i en för övrigt smarrig smoothie...)

Morgonen blev inte direkt sämre av att min söta lilla väninna och tillika medlem i mitt lilla tjejgäng "SLASH" ringde och diskuterade höstens "SLASH"-träff på Yasuragi Hasseludden. Vi var där en helg för två år sedan och hade så otroligt mysigt så nu är det hög tid för repris!! Den här gången skippar vi nog den fnissanfallsprovocerande thécermonin med den lille Japanen, eller vad säger ni tjejer? ;-)

Framåt lunchtid blev det en frisk och skön höstpromenad i det vackra höstvädret tillsammans med en annan mysig och söt väninna! Målet var även idag Viggbyholms Stationscafé där vi fick i oss både en god och nyttig lunch och en god och inte ett dugg nyttig kardemummabulle! Stationscaféet är grymt bra, allt är hembakat, hemlagat och välgjort och jag tror nog att det mesta är ekologiskt. Mycket mycket gott! (Nej, jag får inte provision, inte mängdrabatt heller...)

Mycket mysig höstdag!!!!

Igår hade jag förresten mamma & pappa här på behandling. Det var roligt då ingen av dem gjort någon liknande behandling tidigare. Pappa var hyfsat skeptisk innan men vågade sig upp på bänken tillslut. (Han var förresten fantastiskt söt i ansiktsmask & bomullsrondeller på ögonlocken ;-) De blev iallafall mycket nöjda med upplevelsen och jag tror att de kan bli återkommande kunder =) Själv kände jag att jag hittat min grej, jag tror att jag kommer att trivas jättebra med det här yrket!

Dagens tips:

Fantastisk hårinpackning för trötta hösthår:

Olivolja, äggula & honung.

Massera in schampoo i håret innan du sköljer ur med vatten.

Suveränt!!

För det är jag värd!

Nu är den första studieperioden avklarad! Skönt men nästan lite vemodigt. Vi har ju jobbat rätt tight ihop under dessa 7 dagar så nu känns det lite konstigt att inte ses förrän den 19 november.

Utbildningen är delvis en distansutbildning. D v s i mellanperioderna ska man läsa teori samt träna så mycket som möjligt på nära och kära. En period i månaden (3-7 dagar) studerar vi teoretiskt och praktiskt på Axelsons på Gästrikegatan.

Idag fick vi sy ihop hela den behandling vi stegvis lärt oss under veckan. Det var faktiskt lite pirrigt då det kändes ungefär som en uppkörning när det var dags att utföra behandlingen. Fröken Lena (Lena Losciale) stod bakom och tittade så att vi gjorde allting rätt och det blev iallafall inte jag mindre nervös av ;-).

Jag behöver tänka på att inte jobba så fort med händerna under behandlingen. Jag blev ju inte direkt förvånad över den upplysningen, he he, jag är ju minst sagt inkörd med att göra allt så snabbt och tidseffektivt som möjligt.

I mitt gamla liv alltså. Nu gäller andra bullar så nu ska jag öva på att vara lååååångsam....

Innan vi skildes åt idag fick vi en genomgång och provomgång av en massa fin ekologiska make-up.
Nvey Eco samt c/o Naturkosmetik. Rekommenderas starkt!! Deras makeup är mycket vårdande för huden vilket man inte kan säga om allt annat petroleumbaserat smink...

Nu känner jag mig mer än mör efter veckans äventyr. Mör men supernöjd och lycklig!
Jag tror att jag har hittat rätt här i livet!

Nu är jag sugen på ett riktigt gott och fylligt glas rött vin.
Because I'm worth it....

Studentliv!

Oj oj oj vilket annorlunda liv jag levt de senaste 6 dygnen! Och det är inte över ännu!
Och vad trött jag har varit på kvällarna! Så trött att jag inte ens orkat blogga!

Men vad roligt jag har haft! Och vad galet mycket jag har lärt mig!

Att utbilda mig till Ekologisk hudvårdsterapeut känns klockrent.
Och det är ju skönt med tanke på vilket steg jag ändå tagit.... Tjänstledig utan lön, avgift till skolan etc etc....

De första tre dagarna ägnade vi enbart åt teori. Det var mycket intressant och spännande men också lite obehagligt vad lite jag har förstått om ekologi tidigare. Inte förräns på tredje dagen berörde vi ämnet hud, dessförinnan pratade vi ekologi och histologi i ett större perspektiv. Häftigt!

Nu har vi arbetat praktiskt i tre dagar och det ska vi göra även imorgon. Det är verkligen jätteroligt och mysigt! Vi arbetar på varandra i par och i den stora salongen vi arbetar i ljuder skön avslappningsmusik.

Den ekologiska ansiktsbehandlingen vi lär oss fokuserar på eteriska oljor och massage och det är även något som terapeuten mår bra av att ge. Att andas in dessa fantastiska dofter och att beröra mår även den som utför arbetet bra av.

Det är ju lite speciella dagar vi har. I torsdags fick jag t ex 6 olika ansiktsbehandlingar. Inte helt fel...
Under fredagen och lördagen har vi lärt oss att massera vilket förstås har inneburit att jag fått en hel del massage själv. Vilken härlig skola jag går i!!

All denna massage och beröring gör att cirkulationen kommer igång och bindväven släpper ifrån sig slaggprodukter. Detta resulterar i att hela klassen går omkring och fryser då vi inte arbetar och det är ett himla spring på toaletten =) .

Imorgon ska vi sy ihop alla delar vi lärt oss så att vi kan ge det som på Axelsons kallas "Lilla Ansiktsbehandlingen". Den är inte så liten som det låter utan det är nog snarare så att den stora är vääääldigt lång! Jag misstänker att det blir någon liten koll på hur man klarar av det här imorgon, därför håller jag nu på att förbereder min salong så att jag kan öva på maken ikväll!

Vet ni förresten att det allra bästa för huden, även ansiktet, är kallpressad olivolja!? Enkelt men fantastiskt!
Prova att fukta huden med lite varmt vatten och stryk därefter in olivolja. Det luktar ingenting men är ljuvligt skönt för torr hy som nog de flesta av oss har just nu!

Skolstart!!

Imorgon smäller det!!!

Bara ett halvt dygn kvar, sedan är det dags!!
Dags för mitt nya liv som student! Oj vad kul det ska bli!

Jag har liksom skolbarnen packat min väska med diverse nyinköpta skolprylar från Ordning & Reda.
Block, pennor, pennfodral, kalender etc etc. Allt i rosa förstås ;-)

Jag börjar redan oroa mig för att jag ska försova mig. Det är ju inte precis varje dag jag ställer väckarklockan precis...  Tänk om jag inte hinner med min dagliga gigant-latte innan jag går till tåget?

Och vad tusan har man på sig? Det står "bekväma kläder & vattenflaska" ???? Hur ska man tolka det?
Ok, jag fattar att man inte ska ha tighta jeans, lilla blusen och skyhöga klackar,
men det känns kanske lite overkill även för mig att komma dit i full hudterapeututstyrsel... 
Nä, det får bli samma gamla jeans som jag bott i det senaste halvåret och en gosig munkis.
Lika bra att visa vem man är redan första dagen =)

Jag undrar vad det är för andra typer som ska gå i samma klass som jag.
Kommer jag att känna mig som den enda vuxna personen??
Eller kommer det att vara fler som jag som bytt bana i sitt liv?
Jag hoppas på en blandning av alla typer, det brukar bli roligast!

Och hur ska det bli vid lunchen?
Kommer alla att redan känna varann och jag får själv någonstans och låtsas att jag hade ett lunchdate med nån kompis eller nåt??

Men det som seriöst oroar mig är om vi redan första veckan ska öva praktiskt efterssom mina händer ser ut som en lavaläckande Etna.... Urk. Tack och lov har jag ju bandage på men det blir ju lite trixigt om vi ska öva. Det enda jag tycker att antibiotikan hittills har hjälpt till med är att åstadkomma konstant magknip!

Ikväll har vi firat studiestarten med tapas och rödvin. Det hoppas jag att jag sover gott på!

Fingertoppskänsla saknas

Nu är det inte roligt alls.

Den lilla branden vi råkade ut för i lördags kväll fortsätter att visa sina obehagliga konsekvenser.
Det är inte ett helt gratis nöje att elda i hallen om man säger så.

Förutom själva hallen som är brandskadad så är ju en hel del andra prylar förstörda.
Såsom t ex lördagsgästernas barns kläder och mina nya fina Lexingtondynor.

Men värst av allt är mina händer.

Jag ser ut som en ödla på händerna. De är så äckliga att jag inte ens vill titta på dem. Det såg inte så äckligt ut de första två dagarna, men nu... Och apropå äckligt så har jag inte kunnat duscha förrän idag. Så fort jag kommer i närheten av varmt vatten gör det så j-a ont.

Men det värsta är inte att jag ser för jäklig ut.

Det värsta är att jag förlorat känseln i vissa fingrar.

Och det gör mig så ledsen med tanke på att jag fr o m måndag ska använda mina händer som arbetsredskap.

En oförglömlig kväll!

Ibland blir det inte som man har tänkt sig.
Min lördagskväll blev definitivt INTE vad jag hade tänkt mig...

Jag hade tänkt mig en trevlig kväll tillsammans med de två familjer vi bjudit hem på middag.
Trevlig blev den i och för sig, men minst sagt annorlunda...

Den första familjen anlände på utsatt middagstid men med endast 50% av familjen närvarande.
Övriga 50% hade en halvtimme innan åkt ambulans in till KS med misstänkt hjärnskakning i journalen. Supertrist och jobbigt för dem.

Den andra familjen anlände strax efter och så långt var allt hyfsat frid och fröjd....

Vid förrätten tog maken på sig ansvaret att servera kräftsoppa med champagne. Kräftsoppan´hade han dock glömt att värma på vilket gjorde värdinnan = jag lite smått irriterad. Men den var ok ljummen...

Den 50% av den första familjen som kom anlände senare på kvällen när allt var kollat och klart.
Det var verkligen jätteroligt att de kom och starkt gjort av dem efter kvällens äventyr!

Det var så trevligt att vi glömde bort det goda grillade köttet jag lagt i ugnen på varmhållning... Som min än en gång käre bättre hälft smyghöjt temperaturen på till 200 grader.... Behöver jag säga att köttet var mer än knaperstekt?? Blodpudding hade varit godare till rödvinssåsen =)

Men sen kom pricken över i:et på denna kväll med "värmetema". En eldsvåda bröt ut i vår sprillans nya hall.
Meterhöga lågor som tack och lov en av papporna upptäckte då han skulle kolla till barnen. Thank God.
En jacka var av misstag slängd över ett illa placerat värmeljus i fönstret.

Jag fick totalpanik och förstod att jag måste kväva elden men hittade endast en paljettkofta att ta till.
Det kändes inte särskilt lämpligt så jag tog helt sonika mina bara händer och lyfte ut allt som brann genom ytterdörren.

Det kändes jättebra just då.

Men efter några minuter insåg jag att jag hade rätt ont i händerna....

Till och med väldigt ont. Rent ut sagt djävulskt ont.

Efter att faran blåst över, barnen var lugnade, huset vädrat och händerna i ispåsar fortsatte vi att såga oss igenom köttet och varmrätten. Och vi hade trots allt en trevlig fortsatt kväll!

Det tokiga var att jag inte gjort klart efterrätten, och det var inte riktigt läge för det då =)
Men den gjorde maken klart efter instruktioner och det lyckades han helt klanderfritt med!

Men när gästerna gått hem kom chocken och tårarna och paniken över vad som kunde ha hänt.


Söndagen tillbringades på K-Rauta där vi inhandlade ett gäng snygga designade brandsläckare, brandfiltar och brandvarnare som vi nu satt upp som konstverk överallt i huset så att man inte ska behöva fundera på vad man ska ta till ifall olyckan är framme.

Jag vill verkligen slå ett slag för brandfiltar, MYCKET smartare än händer ;-) !!





















Inget ont som inte för något gott med sig.
Inga obevakade ljus längre i vårt hus och massor av brandsäkerhetsprylar överallt!!
Och det kunde faktiskt gått mycket mycket värre. Men det vill jag inte ens tänka på.

Nu skulle jag behöva en helg till för att vila upp mig lite efter den helg som var!

En ny familjemedlem?

Oj, oj, oj...

Idag har vi gjort något väldigt bra eller väldigt dumt. Välj själv.....

Vi har varit på en hundkennel i Kårsta. Livsfarligt.

Jag tjatade alltid efter att få en hund när jag bodde hemma. Ett tag ville jag t o m att mina föräldrar skulle skiljas för att jag trodde att pappa skulle vara mer lättövertalad utan mamma ;-). Jag fick alltid höra av min kloka mor att "När du flyttar hemifrån får du ha hur många hundar du vill". Surt.

Men nu har jag ju flyttat hemifrån. Ja, inte helt nyligen kanske utan för 17 år sedan.
Och hur många hundar har jag???

Det har ju aldrig varit läge för mig med hund. Men nu kanske det är det? Nu har jag ju valt att förändra mitt liv. Livskvalitet numera för mig är att gå timslånga promenader och att vara mycket hemma och pyssla med hus och trädgård. Och då kanske en liten hundkompis skulle vara alldeles perfekt som sällskap!

På den här kenneln finns en 1-årig avelstik som behöver en foderfamilj. Det känns ganska optimalt för oss som nybörjare att få en redan rumsren ny familjemedlem. Att vara foderfamilj innebär att vi betraktar och sköter om hunden som att det vore vår egen, men först efter att den fått max 2 valpkullar alt fyllt 5 år är det vi som är registrerade som ägare.

Hur som helst fick den här lilla korpsvarta tjejen hela familjens hjärtan på fall och nu ska vi bara fundera några vändor till innan vi bestämmer oss.

Åh vad jag vill det här!

Strömavbrott?

Min energi har tagit semester. Eller nåt. Här är den iallafall inte.

Jag har just nu inte ork eller lust till någonting.
Det jag har lust med har jag inte ork till och det jag har ork till har jag inte lust med.
Ridå ner kan man säga.

Men kanske är det så att det måste få vara ok ibland att göra just ingenting.
Och att faktiskt inte må dåligt över det.
Kanske ska man till och med njuta av att göra just ingenting.

Kanske är det är just det man behöver när det känns så här.

För visst är det ju så att det man inte gör finns kvar. Det är inte så ofta någon tar jobbet ifrån en ;-)

Och med det i tanken tillåter jag mig själv att göra ingenting och tar istället nya tag imorgon!

Tack & godnatt!

Mina första kunder!

Oj oj oj vad här ska fixas och donas!!

Jag håller ju på som bäst att inreda min egen lilla salong innanför hallen. Den ser väldigt proffsig ut men kanske lite steril.... Eller som en kompis till barnen uttryckte det, "Har ni ett sjukhus härinne?"

Och det var ju inte min tanke. Inte alls.

Så nu tänker jag så att det ryker ur öronen hur det ska bli lite cosy. Och vilka färger som ska användas.
Jag har läst någonstans att grönt är en lugn och bra färg i sådana här lmiljöer, men jag avskyr ju verkligen grönt. Nä, det får nog bli vitt och rosa, vilken överraskning ;-). Lite fint på väggarna måste det också vara. Funderar på att köpa några schyssta rogivande planscher att rama in i någon av alla ramarna vi har på vinden...

Just nu sitter jag och surfar runt på skrivbord på Blocket. Jag måste ju ha ett bord i min salong där jag kan sitta och studera i lugn och ro. Jag har hittat ett som nästan är för bra för att vara sant. Håll tummarna för att det finns kvar!!

Igår hade jag mina första kunder! De satt så snällt i väntrummet/hallen och läste hälsotidningar och väntade på sin tur. Jag hade dagen till ära skön musik på i salongen och vackra doftljus tända. Först ut var en liten kille som beställt en rogivande massage. Nästa kund var en liten tjej som ville ha en ansiktsbehandling. Sista kunden för dagen var en medelålders man vars fru beställt en portömning. Mannen var inte alls med på noterna och jag fick nästan använda våld för att få honom att ligga kvar i behandlingsstolen. Han yrade något om att han hellre ville se på sporten?? Otacksam typ. De två första kunderna var betydligt trevligare och kom sedan tillbaka med tömda sparbössor i händerna =)

När jag var liten byggde pappa en "riktig" affär under trappan. Hyllorna i affären var fulla med konservburkar, tomma smörpaket, mjölkpaket etc etc. Vi hade till och med en riktig kassaapparat i affären. Oj vad vi lekte där, jag, mina syskon och alla våra kompisar. Det kändes nästan som att vi var vuxna och jobbade på riktigt!

Helt klart får jag lite flashbacks till det nu....

Bara tre timmar kvar....

....av mitt gamla liv!

Imorgon fredagen den 1 oktober 2010 (tur att det inte var fredagen den 13:e) startar jag om motorerna!

Jag har nu arbetat min sista dag på jobbet för ett tag framöver och avslutar idag min skukskrivning som pågått sedan torsdagen den 11 mars kl 12.29.

Fr o m imorgon är jag fullt frisk! Iallafall på pappret. Det ska bli SÅ skönt att försvinna från Försäkringskassans rullor. Jag hoppas de skickar allt som har med mig att göra i närmaste tuggmaskin. Kanske inte så troligt med tanke på arkiveringslagen, men ni fattar vad jag menar.
Jag vill ALDRIG mer att någon tant från Försäkringskassan ska ringa hem till mig och presentera sig som "Min egen personliga handläggare". HUA!!
Jag vill aldrig mer att "Min egen personliga handläggare" ska ringa hem till mig och fråga om jag tror att jag kommer att bli frisk från mina hjärtproblem den här veckan, om ett halvår eller aldrig. Hur ska jag kunna veta det??? Men det var inte så viktigt att det blev rätt sa "Min egen personliga handläggare" utan huvudsaken var att hon hade skrivit något i den rutan!!??

Jag vill bli frisk i min takt och det tror jag att jag blir snabbast genom att gå min egen väg.

Jag tjuvstartade mitt nya liv lite igår genom att ta en timmes gyminstruktion på Friskis & Svettis. '
Jag blev så laddad! Petra, gyminstruktören och tillika mamma till min sons klasskompis, var suveränt på att peppa mig att komma igång. Tack för det Petra!

Idag var jag där alldeles på egen hand i en timme och körde igenom mitt pass. Det var jätteskönt och faktiskt riktigt roligt. Ända tills jag kom till maskinen för magmuskler. Om man hade några vill säga. Uppenbarligen har jag inte det, och korkat nog dubblade jag den vikt Petra skrivit upp att jag skulle lägga på.

Vilket resulterade i att jag fick jordens fetaste kramp i någon sidomuskel i magen.
Vilket i sin tur resulterade i att jag fastnade i maskinen.

Behöver jag säga att jag inte såg direkt proffsig ut? =)

Nu ska jag strax krypa ner under täcket och unna mig en tidig kväll.

Och när jag vaknar imorgon bitti ska jag njuta länge av att jag hädanefter bestämmer själv över
vad som är viktigt i mitt liv.

Definitivt på G!!

Idag känns det som julafton!!

Jag har med min underbara älsklingspappas hjälp varit och köpt en otroligt fin, ja nästan vacker, vit elektrisk behandlingsstol, hudterapeutlampa, rullvagn, fotbalja på hjul, arbetsstol och en salig massa skålar och burkar.

Och allt det här har jag ställt in i vårat tomma och nybyggda rum innanför hallen.

Det känns SÅ bra! Jag vet inte hur många gånger jag gått dit och bara tittat in. Det ser nästan ut som en riktig salong =). Jag ska ägna helgen åt att fixa iordning och piffa lite.

Det enda jag antagligen saknar nu är kompetensen =) . Den är ju iochförsig ganska viktig ;-)

Kanske verkar lite galet att köpa dessa grejer innan jag ens påbörjat utbildningen, men saken är den att utbildningen delvis är på distans, d v s teori och praktik ska utövas hemifrån. Sen gjorde det inte saken sämre att jag hittade en tjej som via Blocket sålde ut alla inventarier i sin endast 5 år gamla praktik p g a flytt.

Imorgon jobbar jag min sista dag på jobbet innan tjänstledigheten. Det känns lite vemodigt förstås på ett vis, men när jag tittar in i min lilla blivande salong känns det helrätt! Jag kommer att sakna alla mina gulliga kollegor, men jag får väl komma och hälsa på dem ibland! Och efter jul hoppas jag kunna komma in och jobba lite då och då så att de inte glömmer bort mig helt ;-)

Men resten av det här året ska jag fr o m onsdag fokusera på min nya utmaning!

Den stora städdagen!

Pust och stånk. Idag har jag bestämt mig för att ägna precis hela dagen åt att städa.
Eller städa och städa - det kommer ju ta ett bra tag innan det är dags att ta fram dammsugaren.
Först ska jag leka den spännande leken "Hitta golvet". Så man har något att dammsuga menar jag...

Mitt nya liv som betydligt mer avslappnad och cool person som rycker på axlarna och säger "det där prioriterar jag inte just nu, jag gör nåt mysigt istället" börjar visa sina negativa konsekvenser...

Dvs en salig röra i hela huset.

Och det trivs jag faktiskt verkligen inte med, även om jag låtsas det ibland nuförtiden. Men uppriktigt sagt får jag fortfarande panik när det är rörigt, men det får ni inte berätta för Jörgen. Han tror ju att jag är botad från min perfektionism =)

När jag var liten hade jag och min syster en städlek. Den gick ut på att skriva ett gäng lappar och sedan vika ihop dem och lägga i en fin glasburk. Varje gång det var städdags drog man en lapp i taget där det kunde stå t ex "städa skrivbordet", "städa garderoben" etc etc. Ett tag förde jag även statistik på hur lång tid varje lapp tog och så försökte jag att slå mitt eget rekord varje gång. Ett minst sagt effektivt sätt att få något trist att bli en kul utmaning!

Nu funderar jag lite på att göra ett likadant lappsystem. Problemet är ju bara det att som vuxen behöver man ett helt badkar för att rymma alla städlappar. Det handlar inte precis om ett litet sött flickrum längre, utan 240 kvm total kaos. Dessutom skulle jag säkert smyga in några lappar typ "dricka en kopp thé", "läsa en mysig tidning", "ring en kompis" etc etc. Och då blir man ju aldrig klar.

Nä, jag får nog helt enkelt bota i det sura äpplet och sparka igång.

Wish me luck!

Men jag börjar nog med en god kopp thé iallafall... Champagne & grädde. Mums. Så att jag ordentligt hinner tänka igenom hur jag ska lägga upp dagen ;-)

Min egen lilla Friskvårdsdag!

Idag har det varit Friskvårdsdag på jobbet. Det har vi varje år. Superbra och generöst! Alla får boka upp sig på 3 timmars friskvård och man kan välja mellan massor av olika intressanta seminarier, pass och massage etc.  En otroligt kul och uppskattad dag! Förra året splade jag tennis, gick på Power Afrodance (galet kul) och yoga (på den tiden tyckte jag dock att yogan var supertrist..)

Jag jobbar ju inte på torsdagar så därför har jag ordnat min alldeles egna lilla Friskvårdsdag här hemma.
Den blev inte så dum den heller!

Dagen började med en skön promenad i det vackra höstvädret. Mysigt! Det är så krispigt och fräscht i naturen så här års. Om man har tid, som jag har just nu, så hinner man se alla förändringar som sker från dag till dag. Löven blir så enormt färgsprakande för att sedan falla till marken och lämna ett naket träd inför vintern. Häftigt.

Efter morgonpromenaden gjorde jag en riktig hälsosmoothie på jordgubbar, banan, kiwi, tranbär och vaniljyoghurt. (Det gör jag iofs varje dag, men nu passade det ju extra bra på min egen Friskvårdsdag!)

Kl 10 fick jag en timmes otroligt skön och avslappnande massage av en tjej här i området som hyr ett behandlingsrum i Friskis & Svettis lokaler. Mycket behagligt och nyttigt för min stela kropp!
(En sån lokal kanske vore något för mig att hyra in mig i senare??)

Därefter rullade jag ut min yogamatta i yogalokalen och lade mig på rygg och sov i en halvtimme i väntan på att yogapasset skulle starta. Det var förstås inte meningen att jag skulle somna men med yogamusik och tända ljus i en för övrigt mörk träningslokal är det inte lätt att hålla sig vaken kan jag lova.
Passet var lika bra som vanligt och jag gick därifrån med massor av nytt syre och ny energi i kroppen.

På vägen hem slank jag in i Näsbyparks Bokhandel. Det är en sån där gammal hederlig bokhandel där små söta tanter som kan allt om litteratur jobbar. Jag tog fasta på mina nya sparplaner och anmälde mig till deras bokcirkel som faktiskt startade igår. 71 splitternya boktitlar till mitt förfogande för 379:-. Lycka!!
Jag norpade åt mig Denise Rudbergs nya chic-lit-deckare som första lånebok. Den ser jag fram emot att få öppna ikväll!

Väl hemma fortsatte jag med min nya hobby, d v s att gräva i jorden ;-) Jag hade ännu inte fått ner mina fina buxbomsklot men nu är det gjort! De är så fina de där kloten tycker jag, det blir verkligen pricken över i:et i rabatten.

Kvällen ägnades åt teamträff med Aloe Vera-gänget och det går ju i allra högsta grad i Friskvårdens tecken.
Dessutom fick vi supersmarrig äppelpaj. Mums. Kanske inte fullt lika hälsosamt men sagolikt gott!

Nu avslutar jag min egen lilla Friskvårdsdag med att krypa ner under täcket med min nya bok.

Tack & godnatt!

Dax för svångremmen!

Min mamma har alltid sagt till mig att "Man blir inte rik på sina inkomster utan på sina utgifter".
Så sant så sant.

Men om man nu som jag inte får ett korvöre insatt på kontot efter nästa fredag,
men däremot har kvar alla utgifter + en liten nätt avgift till skolan. Hur gör man då?
När man har anpassat sin levnadsstandard till två inkomster?

Jag låg och tänkte på det här när jag skulle sova igår kväll och kom fram till följande handlingsplan:

1. Sluta handla. Omöjligt.
2. Handla bara det som behövs. Tråkigt.
3. Handla nästan bara det som behövs och bara lite till som nästan behövs. Ok.
4. Städa själv. Jättejobbigt.
5. Städa själv iallafall för det har jag faktiskt tid med!! Ok.
6. Skriva matsedel och handla därefter. Hur ska man kunna veta vad man är sugen på nästa torsdag??
7. Skriva matsedel och handla därefter iallafall. Jag är ju ändå alltid sugen på allt!!
8. Sluta att storhandla på Ica Stop. Men vi handlar ju oftast efter kl 22?
9. Sluta att storhandla på Ica Stop iallafall för det blir så in i h-e dyrt.
10. Börja storhandla i Arninge. Ok.
11. Barn behöver inte 10 par jeans.
12. Handla mera trättmedel istället.
13. Handla tvättmedlet på Rusta. (Ett ställe jag nyss upptäckt - otroligt bra priser på tvättmedel etc)
14. Säga upp några av de tidningsprenumerationerna jag har.
      (Jag kommer ändå inte ha tid att läsa annat än pluggböcker.)
15. Sluta finansiera Pocket Shop så att de varje månad borde visa svarta siffror.
16. Låna böcker på bibblan istället.
17. Sy mina egna och barnens kläder, och kanske ett par kostymer till maken.
18. Sjunga på Roslagsbanan och gå runt med en hatt och samla in pengar.
19. Nä, nu börjar jag visst spåra ur....

Men helt ärligt är det hög tid att dra ner på ett helt gäng med kostnader. En riktigt stor kostnad vi har tror jag är just livsmedelsbiten. Och det beror nog tyvärr bara på dålig planering och bekvämlighet. Borde faktiskt vara hyfsat lätt att fixa.

Men jag ser det faktiskt som en spännande utmaning och jag känner mig grymt laddad!

Håll andan för nu drar jag åt svångremmen!!

Alla borde ha en Jörgen!

Jag har en mentor som heter Jörgen. Han är bara så bra.

Om man går till Jörgen och har ett problem som känns hur jobbigt som helst så har han alltid en smart lösning att presentera. Eller om det kanske är så att han vägleder mig att själv komma på lösningen?
Jag vet inte hur det går till, men ingenting känns omöjligt efter att ha varit hos Jörgen.
Jag tror att jag har genomskådat hans tricks - nämligen att bryta ner ett problem i mindre delar och lösa varje del för sig. Funkar bra! Och - inte att förglömma - allt måste inte vara perfekt. 

Jörgen är en av ganska få personer som sett mig gråta och som vet vem som döljer sig bakom den, för det mesta, glada tjejen. Nu menar ju inte jag att jag inte är glad, för det är jag nog för det mesta, men jag är inte typen som låter mina privata känslor komma upp till ytan på jobbet.

Fast ibland undrar jag om det inte är bättre att explodera ibland på jobbet än att lagra allting för sig själv.

Jörgen har också lärt mig ett rätt obehagligt tricks. Nämligen att möte sin fiende. Det man är rädd för ska man fronta. Man ska närma sig långsamt för att sedan gå i närkamp. Och det funkar faktiskt, även om jag många gånger tyckt att Jörgen varit en idiot ;-)

Alla borde ha en Jörgen, som att ha en tredje lite mer logisk hjärnhalva!

Apropå att möta sin fiende ska jag nog närma mig tvättstugan långsamt... Gulp!

Pannknack och att inte längre vara en i gänget

Någonting är galet. Min vidriga huvudvärk som jag led av i drygt ett år har kommit tillbaka.
Den var en stadig gäst hos mig förut, men nu har den faktiskt varit på vift sedan i juni.
Och jag har inte precis saknat den.

Varför vill den komma tillbaka just nu? Vad har blivit knasigt?

Jag är ju tillbaka på jobbet igen, om än bara tillfälligt, men det kanske kostar mer än vad det smakar.
Det är roligt att vara tillbaka igen, men samtidigt vill jag gå hem på min tjänstledighet nu så att jag kan fokusera på mitt nya liv. Totalt.

Och även om det är roligt att vara tillbaka på kontoret så är det också rejält påfrestande rent mentalt.
Från att ha varit i spinn hela dagarna (ja, kanske tyvärr dygnet runt), från att ha haft en massa utmaningar på gång och från att kanske t o m levererat rätt bra känner jag nu att jag inte tillför särskilt mycket då jag är där.

Jag förstår att jag inte kan hoppa in i något viktigt projekt eller få några superviktiga supersmarta uppgifter då jag endast är där ett fåtal veckor, jag förstår också att det förmodligen skulle vara rärr korkat.
Men jag kan ändå känna ett utanförskap och en sorg över att inte längre behövas i gruppen.

Det är då jag måste påminna mig själv om att jag gjort det här valet alldeles, alldeles själv.
Jag väljer det här därför att jag drömt om det i nästan halva mitt liv.
Det kommer förmodligen att bli fantastiskt roligt och kännas helt rätt,
men jag kan inte komma ifrån den här sorgliga känslan.

Känslan av att inte vara med.

Jag hoppas och tror att de här känslorna släpper samtidigt som jag släpper jobbet.
Fr o m den 1 oktober är jag bara "Nya Helena".

Inte hon som kollapsade på jobbet och aldrig kom tillbaka.

1 månad kvar!!

Ops! Idag är det exakt 1 månad kvar till skolstarten. Den 18 oktober smäller det!

Lite funderar jag ju på hur det ska gå för mig att sitta i en skolbänk mellan 9-17...
Det var inte precis igår jag gjorde det sist, och inte i förrgår heller...
Tänk om jag blir så där stentrött och bara inte kan hålla mig vaken?!
Eller om jag tappar fokus, tänker på något annat och sen får en fråga som jag inte kan svara på!?
Tänk om jag sitter där och tänker "My God, det här är nog inte så kul som jag trodde...."
Och så har jag betalat en massa pengar och tagit tjänstledigt, vad gör jag då??

Men jag tror faktiskt att jag kommer tycka att det är otroligt roligt att få göra det här.
Och jag vet ju att det är en bransch som jag älskar.
Men samtidigt har jag hittills bara sett branschen från den sköna sidan, d v s som kund,
och det är förstås något helt annat att vara den som utför arbetet.

Jag tänker ganska mycket på hur jag i framtiden ska använda mina nyvunna kunskaper som hudvårdsterapeut. Min dröm vore att ha en egen salong hemma och kombinera det med ett par dagar i veckan på min nuvarande arbetsplats. För att få lite av allt.

Vi har under året byggt ut vårat hus, och för närvarande har vi faktiskt ett tomt rum innanför hallen. Det var egentligen tänkt som ett arbetsrum, men sedan jag bestämde mig för att plugga har arbetsrumstankarna legat lite på is.. Det skulle nämligen vara ett helt optimalt ställe att inreda som behandlingsrum!

I studierna ingår, förutom de elevbehandlingar som görs på skolan, ett antal timmar praktiska övningar per vecka (d v s träna behandlingar på nära och kära). Då måste jag förstås ha någonstans att hålla till.
Så egentligen behöver jag nog fixa till det där rummet rätt snart...

Ska nog surfa runt lite på Blocket efter en behandlingsstol! Gärna rosa =)

Våga Yoga

Yoga har verkligen aldrig varit min grej. När jag klämmer in en träningstimme i kalendern ska jag toksvettas och känna blodsmak i munnen så att jag får valuta för tiden jag offrat på mig själv. Att ställa klockan på 05.30 och sticka ut och springa har också funkat bra för mig. DÅ får man verkligen blodsmak i munnen, och dessutom vet ju alla vilken grym fettförbränning det är!

Efter att jag har tryckt i mig några kartonger diverse hjärtmediciner är inte min kropp längre med på de här äventyren (om den nu någonsin har varit det). Jag fick en personlig träningskonsultation i augusti där det blev ganska tydligt att yoga, core och styrketräning skulle passa mig väldigt mycket bättre.

Jag hade faktiskt testat yoga ett par gånger tidigare men varje gång blivit så galet stressad över hur långsamt allting går. T o m musiken är långsam om den överhuvudtaget har något tempo alls!

Tack och lov har jag ju coolat ner lite sedan dess, och nu upplever jag att yogan är sagolikt skön! Tidigare har jag i vanlig ordning fått prestationsångest och sneglat på hur mycket bättre alla andra i salen måste vara.
Nu struntar jag fullkomligt i det, jag blundar mig igenom nästan hela passet, gör så gott jag kan och bara andas och njuter av just det lugn som jag tidigare blev så irriterad över!

Efteråt känns det att jag syresatt min kropp rejält och jag är totalt avslappnad och harmonisk
Tänk vad skönt ändå att jag gav yogan en chans till!

Och som grädde på moset begav jag mig direkt därifrån till Ella Trädgård!
Där råder fr o m idag 50% på alla uteväxter, vilken lycka!!!
Idag fick jag med mig 3 st boxbomsklot och ytterligare en säck planteringsjord...

Trädgårdsterapi, eller - Vem som helst kan komma på bättre tankar!

De flesta som känner mig kan nog skriva under på att jag är riktigt urkass på att sköta växter. Jag kan i princip inte se skillnad på en ringblomma eller smörblomma och jag har ingen aning om vad som är tagetes eller petunia eller begonia eller vad det nu heter. Mina händer är inte ens i närheten av ljusgröna.

Men nu har det hänt något helt revolutionerande! Vi har ett par goda vänner där frun i huset är trädgårdsdesigner. Efter ett par middagar med dem under sensommaren har jag fått ett nytt nästan fanatiskt intresse! (Ni som känner mig vet ju också att jag har lätt för att bli lite fanatisk ibland...)

Jag tillbringade häromveckan en hel dag med denna Fru Trädgårdsdesigner. Först botaniserade vi i hennes smått otroliga trädgård, och sedan gick vi hem till oss och ritade på hur vår skulle kunna se ut. Därefter väntade ett par timmars guidning på Ella Trädgård - och där hände det! Jag kände i hela kroppen att det här är så rätt att hålla på med! Vilken sinnesro! Att bara strosa runt där (vilket jag sedan gjorde tre dagar i rad) och titta på alla vackra växtligheter och planera för hur de skulle kunna se ut hemma hos oss, och därefter köra ner händerna i jorden och arbeta. Fantastiskt! Jag grävde och planterade i 10 timmar och det var länge sedan jag sov så gott och drömde så sött!

Nu längtar jag till att sätta spaden i jorden på fler ställen i trädgården. Jag vill ha en rosenrabatt, en rabatt med kritvit hortensia, en örtagård, ett grönsaksland och massor av annat levande och prunkande.

Det här är som riktigt bra meditation för mig och det är ju för tokigt att jag inte förstått det innan!

Tack Fru Trädgårdsdesigner för att du introducerat mig i denna magiska värld!


Trädgård helt utan intresserad Fru i huset...



Trädgård efter nyvunnet intresse!
(Fast man ser ju inte de hundratals vårlökar jag planterat tyvärr)

Att göra avslut känns

Sedan den 17 augusti är jag tillbaka på jobbet igen. Inte så mycket direkt, två dagar i veckan, men jag är iallafall där. Det känns helt underbart att vara tillbaka. Jag blir glad av att få träffa mina härliga kollegor igen men jag blir ledsen över att jag blir så trött av det lilla jag faktiskt gör när jag är där.

Det känns fantastiskt att vara med i matchen igen. Iallafall på avbytarbänken ;-).
Jag hade knappt haft några sjukdagar tidigare, och knappt några vabdagar heller (tack vare enormt gulliga mor- och farföräldrar). Av den anledningen har det känts onaturligt och faktiskt rent av skamligt för mig att vara sjukskriven. Nu när jag är tillbaka känner jag mig hel igen.

Dock är jag ju inte tillbaka så länge... Jag är tjänstledig fr o m 1 oktober.
Vi ska flytta huvudkontoret under hösten och efterssom jag inte är där när flytten sker kom min chef in idag och bad mig titta igenom den kartong med mina tillhörigheter som packades ihop inär jag blev sjuk i våras.

Tänk vad en gammal adventsljusstake, en räknemaskin och en visitkortsbunt kan ställa till med. För att inte tala om de pärmar med viktiga och mindre viktiga papper jag samlat på mig. Jag har ju faktiskt valt att göra en förändring i mitt liv, det här är ju något jag tänkt på så länge. Men när jag slängde mina gamla jobbminnen i soporna var det rätt tungt. Gör jag rätt nu? Är jag för våghalsig som äventyrar en eventuell karriär? Kommer jag någonsin att komma tillbaka? Vill jag komma tillbaka?

Jag har framförallt lärt mig en sak under detta år av min mentor Jörgen.
Jag kommer aldrig att bli som förut igen, men jag kommer definitivt att bli en klokare version av mig själv!

Det ser jag fram emot ;-)

Ett historiskt ögonblick!

Idag är nog min IT-intresserade far stolt över mig!
Jag har lyckats med att på alldeles egen hand starta en blogg!

Jag vet ju förstås inte om det är någon som någonsin kommer att läsa den, men det ska iallafall bli roligt att få skriva i den, och att få dela med sig av mina tankar och min vardag.

Jag har haft ett ganska tufft år med stressrelaterade hjärtproblem.
Därför har jag nu bestämt mig för att förverkliga en dröm jag haft sedan 20-årsåldern (jag är 37 idag...). Den 18 oktober tänker jag påbörja min utbildning till naturkosmetisk hudvårdsterapeut.
Jag har tidigare ägnat mina dagar åt ekonomiska analyser, verksamhetsutveckling och projektledning.
Det här blir något helt nytt för mig och det känns förstås både spännande och lite läskigt...

Den 1 oktober börjar jag mitt nya liv - välkommen att följa med på resan!

Kram Helena