Bara tre timmar kvar....

....av mitt gamla liv!

Imorgon fredagen den 1 oktober 2010 (tur att det inte var fredagen den 13:e) startar jag om motorerna!

Jag har nu arbetat min sista dag på jobbet för ett tag framöver och avslutar idag min skukskrivning som pågått sedan torsdagen den 11 mars kl 12.29.

Fr o m imorgon är jag fullt frisk! Iallafall på pappret. Det ska bli SÅ skönt att försvinna från Försäkringskassans rullor. Jag hoppas de skickar allt som har med mig att göra i närmaste tuggmaskin. Kanske inte så troligt med tanke på arkiveringslagen, men ni fattar vad jag menar.
Jag vill ALDRIG mer att någon tant från Försäkringskassan ska ringa hem till mig och presentera sig som "Min egen personliga handläggare". HUA!!
Jag vill aldrig mer att "Min egen personliga handläggare" ska ringa hem till mig och fråga om jag tror att jag kommer att bli frisk från mina hjärtproblem den här veckan, om ett halvår eller aldrig. Hur ska jag kunna veta det??? Men det var inte så viktigt att det blev rätt sa "Min egen personliga handläggare" utan huvudsaken var att hon hade skrivit något i den rutan!!??

Jag vill bli frisk i min takt och det tror jag att jag blir snabbast genom att gå min egen väg.

Jag tjuvstartade mitt nya liv lite igår genom att ta en timmes gyminstruktion på Friskis & Svettis. '
Jag blev så laddad! Petra, gyminstruktören och tillika mamma till min sons klasskompis, var suveränt på att peppa mig att komma igång. Tack för det Petra!

Idag var jag där alldeles på egen hand i en timme och körde igenom mitt pass. Det var jätteskönt och faktiskt riktigt roligt. Ända tills jag kom till maskinen för magmuskler. Om man hade några vill säga. Uppenbarligen har jag inte det, och korkat nog dubblade jag den vikt Petra skrivit upp att jag skulle lägga på.

Vilket resulterade i att jag fick jordens fetaste kramp i någon sidomuskel i magen.
Vilket i sin tur resulterade i att jag fastnade i maskinen.

Behöver jag säga att jag inte såg direkt proffsig ut? =)

Nu ska jag strax krypa ner under täcket och unna mig en tidig kväll.

Och när jag vaknar imorgon bitti ska jag njuta länge av att jag hädanefter bestämmer själv över
vad som är viktigt i mitt liv.

Definitivt på G!!

Idag känns det som julafton!!

Jag har med min underbara älsklingspappas hjälp varit och köpt en otroligt fin, ja nästan vacker, vit elektrisk behandlingsstol, hudterapeutlampa, rullvagn, fotbalja på hjul, arbetsstol och en salig massa skålar och burkar.

Och allt det här har jag ställt in i vårat tomma och nybyggda rum innanför hallen.

Det känns SÅ bra! Jag vet inte hur många gånger jag gått dit och bara tittat in. Det ser nästan ut som en riktig salong =). Jag ska ägna helgen åt att fixa iordning och piffa lite.

Det enda jag antagligen saknar nu är kompetensen =) . Den är ju iochförsig ganska viktig ;-)

Kanske verkar lite galet att köpa dessa grejer innan jag ens påbörjat utbildningen, men saken är den att utbildningen delvis är på distans, d v s teori och praktik ska utövas hemifrån. Sen gjorde det inte saken sämre att jag hittade en tjej som via Blocket sålde ut alla inventarier i sin endast 5 år gamla praktik p g a flytt.

Imorgon jobbar jag min sista dag på jobbet innan tjänstledigheten. Det känns lite vemodigt förstås på ett vis, men när jag tittar in i min lilla blivande salong känns det helrätt! Jag kommer att sakna alla mina gulliga kollegor, men jag får väl komma och hälsa på dem ibland! Och efter jul hoppas jag kunna komma in och jobba lite då och då så att de inte glömmer bort mig helt ;-)

Men resten av det här året ska jag fr o m onsdag fokusera på min nya utmaning!

Den stora städdagen!

Pust och stånk. Idag har jag bestämt mig för att ägna precis hela dagen åt att städa.
Eller städa och städa - det kommer ju ta ett bra tag innan det är dags att ta fram dammsugaren.
Först ska jag leka den spännande leken "Hitta golvet". Så man har något att dammsuga menar jag...

Mitt nya liv som betydligt mer avslappnad och cool person som rycker på axlarna och säger "det där prioriterar jag inte just nu, jag gör nåt mysigt istället" börjar visa sina negativa konsekvenser...

Dvs en salig röra i hela huset.

Och det trivs jag faktiskt verkligen inte med, även om jag låtsas det ibland nuförtiden. Men uppriktigt sagt får jag fortfarande panik när det är rörigt, men det får ni inte berätta för Jörgen. Han tror ju att jag är botad från min perfektionism =)

När jag var liten hade jag och min syster en städlek. Den gick ut på att skriva ett gäng lappar och sedan vika ihop dem och lägga i en fin glasburk. Varje gång det var städdags drog man en lapp i taget där det kunde stå t ex "städa skrivbordet", "städa garderoben" etc etc. Ett tag förde jag även statistik på hur lång tid varje lapp tog och så försökte jag att slå mitt eget rekord varje gång. Ett minst sagt effektivt sätt att få något trist att bli en kul utmaning!

Nu funderar jag lite på att göra ett likadant lappsystem. Problemet är ju bara det att som vuxen behöver man ett helt badkar för att rymma alla städlappar. Det handlar inte precis om ett litet sött flickrum längre, utan 240 kvm total kaos. Dessutom skulle jag säkert smyga in några lappar typ "dricka en kopp thé", "läsa en mysig tidning", "ring en kompis" etc etc. Och då blir man ju aldrig klar.

Nä, jag får nog helt enkelt bota i det sura äpplet och sparka igång.

Wish me luck!

Men jag börjar nog med en god kopp thé iallafall... Champagne & grädde. Mums. Så att jag ordentligt hinner tänka igenom hur jag ska lägga upp dagen ;-)

Min egen lilla Friskvårdsdag!

Idag har det varit Friskvårdsdag på jobbet. Det har vi varje år. Superbra och generöst! Alla får boka upp sig på 3 timmars friskvård och man kan välja mellan massor av olika intressanta seminarier, pass och massage etc.  En otroligt kul och uppskattad dag! Förra året splade jag tennis, gick på Power Afrodance (galet kul) och yoga (på den tiden tyckte jag dock att yogan var supertrist..)

Jag jobbar ju inte på torsdagar så därför har jag ordnat min alldeles egna lilla Friskvårdsdag här hemma.
Den blev inte så dum den heller!

Dagen började med en skön promenad i det vackra höstvädret. Mysigt! Det är så krispigt och fräscht i naturen så här års. Om man har tid, som jag har just nu, så hinner man se alla förändringar som sker från dag till dag. Löven blir så enormt färgsprakande för att sedan falla till marken och lämna ett naket träd inför vintern. Häftigt.

Efter morgonpromenaden gjorde jag en riktig hälsosmoothie på jordgubbar, banan, kiwi, tranbär och vaniljyoghurt. (Det gör jag iofs varje dag, men nu passade det ju extra bra på min egen Friskvårdsdag!)

Kl 10 fick jag en timmes otroligt skön och avslappnande massage av en tjej här i området som hyr ett behandlingsrum i Friskis & Svettis lokaler. Mycket behagligt och nyttigt för min stela kropp!
(En sån lokal kanske vore något för mig att hyra in mig i senare??)

Därefter rullade jag ut min yogamatta i yogalokalen och lade mig på rygg och sov i en halvtimme i väntan på att yogapasset skulle starta. Det var förstås inte meningen att jag skulle somna men med yogamusik och tända ljus i en för övrigt mörk träningslokal är det inte lätt att hålla sig vaken kan jag lova.
Passet var lika bra som vanligt och jag gick därifrån med massor av nytt syre och ny energi i kroppen.

På vägen hem slank jag in i Näsbyparks Bokhandel. Det är en sån där gammal hederlig bokhandel där små söta tanter som kan allt om litteratur jobbar. Jag tog fasta på mina nya sparplaner och anmälde mig till deras bokcirkel som faktiskt startade igår. 71 splitternya boktitlar till mitt förfogande för 379:-. Lycka!!
Jag norpade åt mig Denise Rudbergs nya chic-lit-deckare som första lånebok. Den ser jag fram emot att få öppna ikväll!

Väl hemma fortsatte jag med min nya hobby, d v s att gräva i jorden ;-) Jag hade ännu inte fått ner mina fina buxbomsklot men nu är det gjort! De är så fina de där kloten tycker jag, det blir verkligen pricken över i:et i rabatten.

Kvällen ägnades åt teamträff med Aloe Vera-gänget och det går ju i allra högsta grad i Friskvårdens tecken.
Dessutom fick vi supersmarrig äppelpaj. Mums. Kanske inte fullt lika hälsosamt men sagolikt gott!

Nu avslutar jag min egen lilla Friskvårdsdag med att krypa ner under täcket med min nya bok.

Tack & godnatt!

Dax för svångremmen!

Min mamma har alltid sagt till mig att "Man blir inte rik på sina inkomster utan på sina utgifter".
Så sant så sant.

Men om man nu som jag inte får ett korvöre insatt på kontot efter nästa fredag,
men däremot har kvar alla utgifter + en liten nätt avgift till skolan. Hur gör man då?
När man har anpassat sin levnadsstandard till två inkomster?

Jag låg och tänkte på det här när jag skulle sova igår kväll och kom fram till följande handlingsplan:

1. Sluta handla. Omöjligt.
2. Handla bara det som behövs. Tråkigt.
3. Handla nästan bara det som behövs och bara lite till som nästan behövs. Ok.
4. Städa själv. Jättejobbigt.
5. Städa själv iallafall för det har jag faktiskt tid med!! Ok.
6. Skriva matsedel och handla därefter. Hur ska man kunna veta vad man är sugen på nästa torsdag??
7. Skriva matsedel och handla därefter iallafall. Jag är ju ändå alltid sugen på allt!!
8. Sluta att storhandla på Ica Stop. Men vi handlar ju oftast efter kl 22?
9. Sluta att storhandla på Ica Stop iallafall för det blir så in i h-e dyrt.
10. Börja storhandla i Arninge. Ok.
11. Barn behöver inte 10 par jeans.
12. Handla mera trättmedel istället.
13. Handla tvättmedlet på Rusta. (Ett ställe jag nyss upptäckt - otroligt bra priser på tvättmedel etc)
14. Säga upp några av de tidningsprenumerationerna jag har.
      (Jag kommer ändå inte ha tid att läsa annat än pluggböcker.)
15. Sluta finansiera Pocket Shop så att de varje månad borde visa svarta siffror.
16. Låna böcker på bibblan istället.
17. Sy mina egna och barnens kläder, och kanske ett par kostymer till maken.
18. Sjunga på Roslagsbanan och gå runt med en hatt och samla in pengar.
19. Nä, nu börjar jag visst spåra ur....

Men helt ärligt är det hög tid att dra ner på ett helt gäng med kostnader. En riktigt stor kostnad vi har tror jag är just livsmedelsbiten. Och det beror nog tyvärr bara på dålig planering och bekvämlighet. Borde faktiskt vara hyfsat lätt att fixa.

Men jag ser det faktiskt som en spännande utmaning och jag känner mig grymt laddad!

Håll andan för nu drar jag åt svångremmen!!

Alla borde ha en Jörgen!

Jag har en mentor som heter Jörgen. Han är bara så bra.

Om man går till Jörgen och har ett problem som känns hur jobbigt som helst så har han alltid en smart lösning att presentera. Eller om det kanske är så att han vägleder mig att själv komma på lösningen?
Jag vet inte hur det går till, men ingenting känns omöjligt efter att ha varit hos Jörgen.
Jag tror att jag har genomskådat hans tricks - nämligen att bryta ner ett problem i mindre delar och lösa varje del för sig. Funkar bra! Och - inte att förglömma - allt måste inte vara perfekt. 

Jörgen är en av ganska få personer som sett mig gråta och som vet vem som döljer sig bakom den, för det mesta, glada tjejen. Nu menar ju inte jag att jag inte är glad, för det är jag nog för det mesta, men jag är inte typen som låter mina privata känslor komma upp till ytan på jobbet.

Fast ibland undrar jag om det inte är bättre att explodera ibland på jobbet än att lagra allting för sig själv.

Jörgen har också lärt mig ett rätt obehagligt tricks. Nämligen att möte sin fiende. Det man är rädd för ska man fronta. Man ska närma sig långsamt för att sedan gå i närkamp. Och det funkar faktiskt, även om jag många gånger tyckt att Jörgen varit en idiot ;-)

Alla borde ha en Jörgen, som att ha en tredje lite mer logisk hjärnhalva!

Apropå att möta sin fiende ska jag nog närma mig tvättstugan långsamt... Gulp!

Pannknack och att inte längre vara en i gänget

Någonting är galet. Min vidriga huvudvärk som jag led av i drygt ett år har kommit tillbaka.
Den var en stadig gäst hos mig förut, men nu har den faktiskt varit på vift sedan i juni.
Och jag har inte precis saknat den.

Varför vill den komma tillbaka just nu? Vad har blivit knasigt?

Jag är ju tillbaka på jobbet igen, om än bara tillfälligt, men det kanske kostar mer än vad det smakar.
Det är roligt att vara tillbaka igen, men samtidigt vill jag gå hem på min tjänstledighet nu så att jag kan fokusera på mitt nya liv. Totalt.

Och även om det är roligt att vara tillbaka på kontoret så är det också rejält påfrestande rent mentalt.
Från att ha varit i spinn hela dagarna (ja, kanske tyvärr dygnet runt), från att ha haft en massa utmaningar på gång och från att kanske t o m levererat rätt bra känner jag nu att jag inte tillför särskilt mycket då jag är där.

Jag förstår att jag inte kan hoppa in i något viktigt projekt eller få några superviktiga supersmarta uppgifter då jag endast är där ett fåtal veckor, jag förstår också att det förmodligen skulle vara rärr korkat.
Men jag kan ändå känna ett utanförskap och en sorg över att inte längre behövas i gruppen.

Det är då jag måste påminna mig själv om att jag gjort det här valet alldeles, alldeles själv.
Jag väljer det här därför att jag drömt om det i nästan halva mitt liv.
Det kommer förmodligen att bli fantastiskt roligt och kännas helt rätt,
men jag kan inte komma ifrån den här sorgliga känslan.

Känslan av att inte vara med.

Jag hoppas och tror att de här känslorna släpper samtidigt som jag släpper jobbet.
Fr o m den 1 oktober är jag bara "Nya Helena".

Inte hon som kollapsade på jobbet och aldrig kom tillbaka.

1 månad kvar!!

Ops! Idag är det exakt 1 månad kvar till skolstarten. Den 18 oktober smäller det!

Lite funderar jag ju på hur det ska gå för mig att sitta i en skolbänk mellan 9-17...
Det var inte precis igår jag gjorde det sist, och inte i förrgår heller...
Tänk om jag blir så där stentrött och bara inte kan hålla mig vaken?!
Eller om jag tappar fokus, tänker på något annat och sen får en fråga som jag inte kan svara på!?
Tänk om jag sitter där och tänker "My God, det här är nog inte så kul som jag trodde...."
Och så har jag betalat en massa pengar och tagit tjänstledigt, vad gör jag då??

Men jag tror faktiskt att jag kommer tycka att det är otroligt roligt att få göra det här.
Och jag vet ju att det är en bransch som jag älskar.
Men samtidigt har jag hittills bara sett branschen från den sköna sidan, d v s som kund,
och det är förstås något helt annat att vara den som utför arbetet.

Jag tänker ganska mycket på hur jag i framtiden ska använda mina nyvunna kunskaper som hudvårdsterapeut. Min dröm vore att ha en egen salong hemma och kombinera det med ett par dagar i veckan på min nuvarande arbetsplats. För att få lite av allt.

Vi har under året byggt ut vårat hus, och för närvarande har vi faktiskt ett tomt rum innanför hallen. Det var egentligen tänkt som ett arbetsrum, men sedan jag bestämde mig för att plugga har arbetsrumstankarna legat lite på is.. Det skulle nämligen vara ett helt optimalt ställe att inreda som behandlingsrum!

I studierna ingår, förutom de elevbehandlingar som görs på skolan, ett antal timmar praktiska övningar per vecka (d v s träna behandlingar på nära och kära). Då måste jag förstås ha någonstans att hålla till.
Så egentligen behöver jag nog fixa till det där rummet rätt snart...

Ska nog surfa runt lite på Blocket efter en behandlingsstol! Gärna rosa =)

Våga Yoga

Yoga har verkligen aldrig varit min grej. När jag klämmer in en träningstimme i kalendern ska jag toksvettas och känna blodsmak i munnen så att jag får valuta för tiden jag offrat på mig själv. Att ställa klockan på 05.30 och sticka ut och springa har också funkat bra för mig. DÅ får man verkligen blodsmak i munnen, och dessutom vet ju alla vilken grym fettförbränning det är!

Efter att jag har tryckt i mig några kartonger diverse hjärtmediciner är inte min kropp längre med på de här äventyren (om den nu någonsin har varit det). Jag fick en personlig träningskonsultation i augusti där det blev ganska tydligt att yoga, core och styrketräning skulle passa mig väldigt mycket bättre.

Jag hade faktiskt testat yoga ett par gånger tidigare men varje gång blivit så galet stressad över hur långsamt allting går. T o m musiken är långsam om den överhuvudtaget har något tempo alls!

Tack och lov har jag ju coolat ner lite sedan dess, och nu upplever jag att yogan är sagolikt skön! Tidigare har jag i vanlig ordning fått prestationsångest och sneglat på hur mycket bättre alla andra i salen måste vara.
Nu struntar jag fullkomligt i det, jag blundar mig igenom nästan hela passet, gör så gott jag kan och bara andas och njuter av just det lugn som jag tidigare blev så irriterad över!

Efteråt känns det att jag syresatt min kropp rejält och jag är totalt avslappnad och harmonisk
Tänk vad skönt ändå att jag gav yogan en chans till!

Och som grädde på moset begav jag mig direkt därifrån till Ella Trädgård!
Där råder fr o m idag 50% på alla uteväxter, vilken lycka!!!
Idag fick jag med mig 3 st boxbomsklot och ytterligare en säck planteringsjord...

Trädgårdsterapi, eller - Vem som helst kan komma på bättre tankar!

De flesta som känner mig kan nog skriva under på att jag är riktigt urkass på att sköta växter. Jag kan i princip inte se skillnad på en ringblomma eller smörblomma och jag har ingen aning om vad som är tagetes eller petunia eller begonia eller vad det nu heter. Mina händer är inte ens i närheten av ljusgröna.

Men nu har det hänt något helt revolutionerande! Vi har ett par goda vänner där frun i huset är trädgårdsdesigner. Efter ett par middagar med dem under sensommaren har jag fått ett nytt nästan fanatiskt intresse! (Ni som känner mig vet ju också att jag har lätt för att bli lite fanatisk ibland...)

Jag tillbringade häromveckan en hel dag med denna Fru Trädgårdsdesigner. Först botaniserade vi i hennes smått otroliga trädgård, och sedan gick vi hem till oss och ritade på hur vår skulle kunna se ut. Därefter väntade ett par timmars guidning på Ella Trädgård - och där hände det! Jag kände i hela kroppen att det här är så rätt att hålla på med! Vilken sinnesro! Att bara strosa runt där (vilket jag sedan gjorde tre dagar i rad) och titta på alla vackra växtligheter och planera för hur de skulle kunna se ut hemma hos oss, och därefter köra ner händerna i jorden och arbeta. Fantastiskt! Jag grävde och planterade i 10 timmar och det var länge sedan jag sov så gott och drömde så sött!

Nu längtar jag till att sätta spaden i jorden på fler ställen i trädgården. Jag vill ha en rosenrabatt, en rabatt med kritvit hortensia, en örtagård, ett grönsaksland och massor av annat levande och prunkande.

Det här är som riktigt bra meditation för mig och det är ju för tokigt att jag inte förstått det innan!

Tack Fru Trädgårdsdesigner för att du introducerat mig i denna magiska värld!


Trädgård helt utan intresserad Fru i huset...



Trädgård efter nyvunnet intresse!
(Fast man ser ju inte de hundratals vårlökar jag planterat tyvärr)

Att göra avslut känns

Sedan den 17 augusti är jag tillbaka på jobbet igen. Inte så mycket direkt, två dagar i veckan, men jag är iallafall där. Det känns helt underbart att vara tillbaka. Jag blir glad av att få träffa mina härliga kollegor igen men jag blir ledsen över att jag blir så trött av det lilla jag faktiskt gör när jag är där.

Det känns fantastiskt att vara med i matchen igen. Iallafall på avbytarbänken ;-).
Jag hade knappt haft några sjukdagar tidigare, och knappt några vabdagar heller (tack vare enormt gulliga mor- och farföräldrar). Av den anledningen har det känts onaturligt och faktiskt rent av skamligt för mig att vara sjukskriven. Nu när jag är tillbaka känner jag mig hel igen.

Dock är jag ju inte tillbaka så länge... Jag är tjänstledig fr o m 1 oktober.
Vi ska flytta huvudkontoret under hösten och efterssom jag inte är där när flytten sker kom min chef in idag och bad mig titta igenom den kartong med mina tillhörigheter som packades ihop inär jag blev sjuk i våras.

Tänk vad en gammal adventsljusstake, en räknemaskin och en visitkortsbunt kan ställa till med. För att inte tala om de pärmar med viktiga och mindre viktiga papper jag samlat på mig. Jag har ju faktiskt valt att göra en förändring i mitt liv, det här är ju något jag tänkt på så länge. Men när jag slängde mina gamla jobbminnen i soporna var det rätt tungt. Gör jag rätt nu? Är jag för våghalsig som äventyrar en eventuell karriär? Kommer jag någonsin att komma tillbaka? Vill jag komma tillbaka?

Jag har framförallt lärt mig en sak under detta år av min mentor Jörgen.
Jag kommer aldrig att bli som förut igen, men jag kommer definitivt att bli en klokare version av mig själv!

Det ser jag fram emot ;-)

Ett historiskt ögonblick!

Idag är nog min IT-intresserade far stolt över mig!
Jag har lyckats med att på alldeles egen hand starta en blogg!

Jag vet ju förstås inte om det är någon som någonsin kommer att läsa den, men det ska iallafall bli roligt att få skriva i den, och att få dela med sig av mina tankar och min vardag.

Jag har haft ett ganska tufft år med stressrelaterade hjärtproblem.
Därför har jag nu bestämt mig för att förverkliga en dröm jag haft sedan 20-årsåldern (jag är 37 idag...). Den 18 oktober tänker jag påbörja min utbildning till naturkosmetisk hudvårdsterapeut.
Jag har tidigare ägnat mina dagar åt ekonomiska analyser, verksamhetsutveckling och projektledning.
Det här blir något helt nytt för mig och det känns förstås både spännande och lite läskigt...

Den 1 oktober börjar jag mitt nya liv - välkommen att följa med på resan!

Kram Helena